I helgen som varit, hade vår förening beställt container. Äntligen tog jag tag i mina gamla förrådsspöken. Mycket åkte faktiskt ut, jösses vad jag har sparat! Sedan hittade jag faktiskt ett och annat nyttigt och användbart liksom lite nostalgi. Eller vad sägs om denna gigantiska tröja. Faktiskt min allra första tröja, stickad på egen hand. Jag minns att jag stickade den stor för att jag var stor men också för att jag gillade stora kläder men denna tar väl ändå priset. Större än mitt soffbord! Kanske behöver jag inte säga att jag bara använt tröjan, läs tältet, ett fåtal gånger. 
Dock har jag inte helt gett upp det här med oversize och vida plagg. Här är mitt senast avslutade projekt, blev mycket nöjd med resultatet, färgerna är härliga och modellen är fin. Speciellt nöjd är jag med ärmarna eller rättare sagt, att det inte blev några ärmar. Enligt mönstret skulle de vara några fladdriga varianter till armar, dessa slopade jag helt och så blev det en asymmetrisk linnetunika istället!
Det är skönt att ha sticket att falla tillbaka på, det ger mig lite tankepaus till skillnad från mitt arbete som helt tagit en ny vändning. Nu är jag inte längre förskollärare för en grupp barn utan ska istället arbeta som resurs. Jag har mycket blandade känslor inför detta. Egentligen har jag ju aldrig riktigt kommit in i arbetet och jag är inte nöjd med vad jag presterat hittills, så i mina sämre stunder känner jag mig omplacerad även om kollegorna menar att jag är den enda som de tror klarar av denna svåra roll. Ja nya arbetsuppgifter är nyttigt men de första fem hundåren är verkligen inte alltid roliga. Önskar att jag hade lite mer av den inre säkerheten att falla tillbaka på.
Dock är jag mycket nöjd med att jag fortfarande cyklar till jobbet. Nu känns det inte längre jobbigt utan bara skönt och mycket välgörande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar