Inte min dag...

påbörjade limningen av min stol idag, inte för att jag så gärna ville utan mer för att det börjar brännas. Drog på det länge men en klasskompis sparkade mig i baken, kom igen nu, våga! Jag vågade men nog inte tillräckligt...

Snålade på limmet och i kombination med ett inte helt perfekt bakben och ryggstöd, släppte det hela delvis när jag släppt på knecktarna. Lyckligtvis kom allas vår räddare just i denna stund. Eftersom jag inte varit generös med limmet, anar ett arv från min far, kunde jag ganska lätt slå loss benet, fixa till det något och limma på nytt. Nu ligger det på tork. Å min räddare lär kunna rädda diverse elevarbeten i framtiden, tack vare mig och några till.

Sedan stressade jag för att shoppa textilfärg som jag inte fick med mig hem eftersom köpet medgavs ej... Kassörskan var ny och kunde inte avbryta utan ropade till sin kollega, hon har inga pengar på kortet, hur gör jag? Pinsamt värre... Ville skrika tillbaks att jag bara är en fattig student men tror inte att jag hade fått några sympatier...

Imorgon tror jag det mesta vänder, resten av tapparna kommer sitta som en smäck! ;-)