Idag har jag fixat till stolen, det blev faktiskt en snygg räddning som för alltid kommer att påminna mig om hur jag kämpade med detta åbäke. Nu är den oljad och en helt annan stol trädde fram, visserligen långt ifrån perfekt men det bortser jag från nu...
Nu börjar det faktiskt kännas som dan för dan före dopparedan. Nu när jag börjar ana slutet på mitt eget arbete ser jag mycket fram emot utställningen, det ska bli SÅ kul att få se alla saker tillsammans. Jag hoppas att det blir en riktigt inspirerande utställning och sedan får sakerna tala för sig själva.
Men innan dess, dax att ta tag i en stickuppgift jag inte hunnit med! Imorgon är det sista VFUn.
visste att du skulle greja det!!! du är helt enkelt bäst när det gäller även om jag kan förstå att det måste ha varit sjukt tufft! ser fram emot vernissagen och du vet väl att en flaska Cava väntar på dig? kram kläranbläran
SvaraRadera